Borgerlønn

Begrepet “borgerlønn” er noe som opptar flere og flere mennesker i dag. Det er dannet foreninger i flere land for å fremme en borgerlønn, slik at alle er sikret en grunninntekt.

I Norge har vi “Borgerlønn BIEN Norge”.  BIEN har også en Facebook-side. Svenskene har sin “Basisinkomst = medborgarlön”.

Er det behov for organisasjoner som jobber for en slik grunninntekt? Vi ser utviklingen i verden i dag, spesielt i den vestlige verden, der flere og flere blir arbeidsledige. Også her i Norge ser vi hvordan det blir færre og færre arbeidsplasser (unntatt i byråkratiet, da) og folk må gå den ydmykende veien om NAV fordi det er eneste måte å overleve på. Er man så over 50 år, og uten det nødvendige nettverket, eller den korrekte utdanningen, er man nærmest overlatt til en skjebne gjennom NAV.

Hvorfor blir det færre arbeidsplasser? Svarene på dette spørsmålet er flere og mer mangsidige enn hva jeg kan komme inn på i et lite innlegg. En gang husker jeg det ble sagt at lønnsslaver ville kunne arbeide kortere dager når teknikken hjalp oss med å gjøre jobben enklere. Det har dessverre ikke skjedd. De som har en jobb, jobber ofte mer enn noen gang tidligere, under mer psykisk stress enn noen gang tidligere, redde for at også de skal bli overflødige. Den gangen jeg gikk ut i yrkeslivet på 1960-tallet, ble Staten omtalt som en sikker arbeidsplass. Nå finnes det snart ikke statlige bedrifter tilbake, privatiseringen har stått i høysetet. I dag kan det virke som om de sikreste arbeidsplasser må være innen helse og hårpleie – ja, og som byråkrat, da, dersom man kommer inn på den riktige hyllen og er en autoritetstro byråkrat. Selvstendig tenkning, som man ikke klarer å skjule, kan ødelegge en god jobb både innenfor byråkrati og forskning.

Vi fikk altså ikke kortere arbeidsdager – bare færre ansatte. Inntektene fra moderne teknikk går altså oppover i systemet, inn i lommene til den ene prosenten av menneskeheten som stadig blir rikere, mens de fleste av de øvrige blir fattigere.

Gruppen Basisinkomst – Stockholm har også sine tanker rundt dette, og refererer til diskusjonen og tankene rundt dette med arbeidsmuligheter:

“Många har trott att nedgången i sysselsättningen berodde på finanskrisen och outsourcing av jobb till Kina. Men ny forskning visar att teknikskiftet är den viktigaste orsaken. Och även om företagen bygger ut i USA blir det få nya jobb. Fabrikerna är nästan helt automatiserade.
Redan Keynes skrev om ”teknologisk arbetslöshet”. Han såg det som både en möjlighet och en fara. Om nu maskinerna tar över mycket av arbetet kan vi människor ägna oss åt andra aktiviteter, som kultur och umgås med varandra. Men så länge människors försörjning, sociala sammanhang och identitet till stor del vilar på att ha ett betalt arbete så är teknikskiftet en stor utmaning.
Att stoppa huvudet i sanden och inte tala om det duger inte. Politik är att leda och vi behöver starta en diskussion, både hur vi bäst utnyttjar de många fördelarna av digitaliseringen men också hanterar riskerna.”

De viser dessuten til en artikkel i det svenske “Ny teknik” av Anders Wijkman (også talsperson for The Club of Rome):

Anders Wijkman: Det blir inte fler jobb

Alla i den pågående valrörelsen lovar fler jobb. Men robotisering och artificiell intelligens gör att jobben kommer bli färre. Det pågående teknikskiftet är något som politiker inte nämner med ett ord i jobbdebatten, skriver Anders Wijkman.

Det er jo valgtid i Sverige nå, og Wijkman sier videre:

Elefanten i rummet – bara så kan man förklara att partierna inte med ett ord berör det pågående snabba teknikskiftet i valrörelsen. När jobben diskuteras finns digitaliseringen och dess konsekvenser inte med. Ändå borde det vara uppenbart för alla att förutsättningarna för värdeskapande och sysselsättning radikalt förändrats. Vi befinner oss inte längre i industrisamhället där ökad produktion automatiskt gav fler jobb.

Ja, hvordan har politikerne tenkt å løse dette problemet? Er vi brått blitt for mange mennesker i verden i dag? Kanskje de mest privilegerte, de rikeste, de mest ressurskrevende, bør gå foran som gode eksempler på en løsning?

Legg igjen en kommentar

Din e-postadresse vil ikke bli publisert. Obligatoriske felt er merket med *